Vältränad. Ja tjena! Nu har jag träningsvärk av inte friskis utan av TV-bärning.

Tränar för VM.

Hur man utan att klaga bär tv upp och nedför trappa utan att tappa den.

Igår tränade vi, läs Maken, på grenen - Tappa gammal tv i golvet. Japp, 22" bulltv föll från sängen pga dess rundhet. Den liksom en snöboll skred ner och damp i fina golvet med en enorm bang.

Eftersom jag då var på väg uppför trappen för tusende gången var jag oskyldig.

Jag kontrade med att riva ner en ljuslykta med dammsugarslangen.

Vips försvann två ljuslyktor. Dom var ett par. Skönt, ratade utan att jag behövde rata. Jag har svårt att slänga. Även skräp. Suck.

Nåja, nu känner jag av tränigsvärken från tv-bärandet men ÄVEN från trappgåendet. Japp, vänster bens baklår känns lite underligt. Kanske en muskel på gång.. Huvva. Muskler väger ju mer än fett..

Hellre består jag av bara fett än muskler.. huvvaligen..

Nu ska jag bränna en musikskiva att njuta uppe i mitt syrum nu när jag ska göra stordåd där..

Har hållit på i tre månader. Har inte åstadkommit ett skit. Och på onsdag kväll har vi träff i quiltföreningen och jag kan ju inte vara ensam om att ha åstadkommit nada...

Suck.

Dubbelsuck..

Nu går jag!"

ajöken!

Javisstja, musikskivan. Får inte glömma.. *klamrar mig fast vid allt som kan fördröja mitt obefintliga kreativa skapande*

Igår blev vi med tv. Japp, beslut och inköp gick i racerfart. Fick en bra deal, tv + boxer (vår ena gick sönder samma dag) och MI-kablar gånger två för hyggligt pris. Alltså hyggligt innebär äckligt mycket pengar förstås men i korrelation (se va fina ord jag kan, slå upp det den som vill) till vad tv:ar kostar så rel. hyggligt.

Hem åkte vi, tur vi har lastbil, idag kommer en spekulant för att se på lilla lastbilen, vi har ju nu en tung så det får räcka med bilar i vår bilpark.

Då skulle fanskapet in också. Det var jag och Maken. Maken är stark men det är inte jag. Jag har dessutom 3 diskbråck.

Men med finfin teknik fick vi in schabraket. Då kom nästa pärs. Gamla eländet skulle ju upp och förgylla mitt tv-tittande i sängkammarn. Och den var tung kan jag lova. Jag gick sist, vilket innebar nästan hela vikten på mig, men eftersom motsatsen inte hade gått pga bärställningen så klagade jag inte. Jag flåsade.

Jag fick lägga mig på sängen och vila efter det passet.

Jag har inte så god kondis om man säger så. En liten anekdot här.

Jag var på ryggis 1996. Jag hade haft fem ryggskott på ett år, hade dock inte diskbråck vid den tiden.

"Inträdesprovet" var ett konditionstest. Upp på cykeln och trampa!

Jag trampade. Och trampade. När jag till slut var nästan död var testet slut. Jag ramlade av cykeln.

Sen räknades resultaten ut och vi fick veta våra status.

Jag hade visst en bra bit tills jag hamnade på skalan!!! Fattar ni, jag var inte ens på skalan. Jag hade en bra bit till resultatet dålig kondition!

Då är man illa tränad ;)

Nåja, jag är i sämre skick nu om ni vill veta.

Nå, gamla tv´n kom upp. Nya boxern kopplades in och vips så hade jag tv uppe. Jag fick tårar i vrån av glädje. Eller kanske inte men nästan iaf.

Det blev lite irriterade toner mellan Maken och mig innan eländet var inkopplat. Det är ju inte längre att plugga in tv´n i väggen utan då ska Boxern kopplas in, och Mediaspelaren (min bästa vän) samt Dvd´n.. Suck. Vissa kanaler kom inte in från Boxern utan via tv´ns egna jäkla kortplatser. Nåja, dom finns ju.

Nu startar en inlärningsfas. Vi har tre kontroller som behövs dagligen och alla ser nästan likadana ut. Alltså gäller famlande och mindre vackra uttryck tills man lärt sig...

Men lycka. Jättefin bild nere på stora tv´n, och sen vilket lyft uppe med en stor tv där, jag såg texten på filmen jag såg igår em när jag vilade!

Lycka..

Lycka köpt för stora pengar..

Men varför spara till sämre tider? Tiderna kan ju bli bättre! ;)

Visst är det väl så?