Filmen med lejonet som återförenas med två män har värmt hjärtan över hela världen. 50 miljoner har sett klippet som visar återföreningen.

Först bodde lejonet Christian i London hos två män. Han växte sig lite för stor och fick flytta till Kenya, efter ett år återförenades han med sina "föräldrar"

Efter det sågs dom inte mer. Christian sågs inte till efter 1973...

Så här skrev aftonbladet.

Eller, nu kom jag på det!

Varför slöa en hel dag och tänka på allt man tänkt göra. Istället kan man ju, håll i er, ta en semesterdag!

Jag känner att jag har massor med semesterdar kvar att ta ut..

Känner att en är idag.

Kanske smartast så.

Lata sig är ju fullt acceptabelt när man har semester, då är det ju nästan olagligt att fåna sig med en massa aktiviteter.

Tror så.

Kanske gör så.

Obs, bloggning bör ske även när man har semester, för då har man ju tid till det. Inga måsten eller andra borden, bara lustfyllda saker.

Ja, inte alla lustfyllda saker förstås.

Nån måtta får det ändå vara. Jag är ingen duracellkanin. Absolut inte kan jag med säkerhet intyga!

Idag har inget hänt. Igår somnade jag framför tv´n trots att jag hade tänkt undvika detta faktum eftersom Makens polare T var här.

Ville därför undvika ev. snarkningar från min sida. Det gick nog hyfsat, trots flera timmars sömn.

Har alltså sovit gott ;)

Idag har ännu inget av vikt skett från min sida. Intet stygn har kommit över mina fingrar eller via en endaste symaskin i mitt hem.

Hade seriösa planer på ett mastodontprojekt idag. Städning av mitt syrum.

Häromdagen skedde dock ett smärre under. Jag tog itu med klädgarderoben alias kattvindan alias snedtakiga skitutrymmet på vindan.

Japp, så skedde faktiskt. Fick ett anfall av energi och gick igenom garderoben, eller kröp var nog mera sanningen. Hittade kläder i gross och parti. Märkligt nog var många både nya och för små *fattar noll* och dessa lades i kartonger för att vara fit for fight när vikterna anpassats till kläderna.

Sen under denna röjning fick en hel sopsäck sitt innehåll. Kastade kläder, skor, och videoband. Bra att ha kanske jag tänkte trots att ingen video finns i vårt hem sen flera år. Dom åkte i soporna.

Sen har jag en vit låg byrå i detta utrymme. Otroligt dum placering av ett likaledes opraktisk byrå.

Den rymmer nämligen ingenting. Mamma hade underkläder i den för typ 25 år sen. Men den är ny och fin. Ska ta ut den sen och fota och iväg till blocket. Samma gäller en mer antik byrå som står och tar plats.

Vi kommer senast från ett hus på 150kvadratmeter med nåt liknande i biutrymmen i form av förråd och bodor. Nu bor vi i 70 kvadrat, inga garderober och förråd och vi kvävs av grejer.

Affektionsvärden är numera noll eftersom man inte har någon glädje av möbler som står undanstuvade. Därför ska dom bort. Och ge plats åt hyllor och backar för ordning och reda.

Tänkte ta itu med syrummet idag, jag vet att jag sagt det förr, men så är det.

Däremot har latmasken slagit till, samt att det blåser kuling och huset känns superkallt och därför är det mest lämpliga sysselsättningen att kura ihop sig under en filt framför en film.

Men snart ska under sker *går och laddar för stordåd via soffan och filten*

Fridens

;)

Denna bild tog Maken i väntan på att jag skulle hämta upp honom.

Om ni tittar noga under lupp så ser ni att jag kommer där i båten.. *hämtar förstoringsglas*

Tror ni jag längtar tills det är dags för detta livet igen?

Jojo, jag tackar jag. Kan inte vänta! Vill ha nu!

Ikväll har vi ätit en rätt Maken fört in i mitt liv.

Kaviar och korvlåda.

Ja, ni hörde rätt.

Man skivar potatis, skär lök i stor mängd, sen skär man korven i stänger och varvar i en ugnsfast form.

Sen blandar man grädde och mjölk tillsammans med en hel tub kaviar, sen häller man på vätskan på potten och korven.

Vips in i ugnen. Grädda tills potatisen är nästan mjuk, ströa lite ströbröd ovanpå och grädda tills färdigt.

Ät och njut1

Lite fattigmansjanssons kan man säga. Smakar inte kaviar bara sälta.

Det är bara så gott.

Makens polare T är här och han lät sig väl smaka. Nu är han väldigt förtjust i mat av alla slag så han är kanske inte rätta att få avgöra denna fråga.

Men lite på mig.

Det är mumsigt.

Nästa recept ni får är ett mer exakt ett. Österrikisk ostsoppa som är bland det godaste jag ätit. En självklar favorit för alla som smakat.

Fridens!

;)

Hittade denna hos Snäckan, och jag har ju mist mamma, pappa, farmor, en moster och andra i cancern...

Kära bloggvänner!

Allt vi ber om är att Du håller detta inlägg i cirkulation. Detta görs till minne av alla som drabbats av cancer. Ett ljus förlorar inget genom att tända ett annat ljus.

Låt detta ljus brinna!

Hur många har blivit galen eller stalkad av telefonförsäljare i mängd? räck upp en hand. Eller skriver en kommentar menar jag förstås, eller flåsa högt och snurra tre varv motsols på stället.

Vi har det. Och i mängd, minst 3-5 ggr per dag, vi räknade!

Det är en sak om den i andra änden fanns där när man svarade, men sällan.. Då hade någon annan stackars sate hunnit svara och det automatiska uppringningssystemet ekade tomt hos mig.

En ringde två gånger dagligen i över en månad. Vi var på stugan så vi var ju aldrig hemma.

Numren är ej listade, alltså okända, ej registrerade.

Vi är nixade men det gäller ju bara privatpersoner, nu finns det för företag men kostar skjortan.

Nu har ju Maken ett företag och jag hade ett skogsskifte vilket jämställer mig med att vara företagare, så det fanns ju två anledningar att stalka oss *frustrerad*

Dessutom det som nästan störde mest det var när man fann någon i andra änden och fick en dialog, och jag svarade Nej, tack då la dom flesta på luren i örat. Surt och ovänligt. Inget hej och tack för mig utan...Klick!

Vi provade trevligt bemötande, sen mer irriterat, sen direkt ovänlig men dom ringde tillbaka efter ett tag ändå.

Värst var tele2, dom ringde i snitt varannan vecka i flera år. Ena gången var dom ute efter mig andra Maken, och så fortsatte det..

Till slut fick Maken ett spel och tog ett abonnemang för företag men sen han fått bekräftelsen och sett att dom hade ljugit vid tecknandet så sa vi upp det.

Då följde räkningar, samt borttagande av abonnemang varje månad i ett halvår.

Nu slänger vi på i örat på dom direkt när dom ringer. Jag hatar att vara otrevlig, men vad ska man göra?

Dom gör ju detsamma. Jag har pratat med folk som jag försökt resonera och ödmjukt önska att dom inte skulle ringa igen, jag har provat att hota med Sverker, men inget hjälper. Ingen vet nåt för alla har just börjat.

Precis, just vad jag menar. Dom byter förmodligen plats med varandra på sina "kontor" och säger pröva du, det här är en envis jäkel, men vi ska nog få dom till slut, vi nöter ut dom..

Men vi har fixat biffen. Vi har numera skyddat nummer. Och kors i taket, det har nästan dött ut. På Telia sa dom att dessa uppringare ringer upp serier av nummer och då kan vi komma med men annars syns vi inte.

Tack och lov!

Så var sagan om de elaka telefonförsäljarna slut..

Vill bara säga att vi har haft trevliga också, dom efter att ha fått nej, tack önskar fortsatt trevlig dag, dom önskar jag detsamma, resten åt fanders *bestämd och flinande*

;)

Har traskat och sjunkit djupt i abonnemangsträsket.

Har ju funderingar om att köpa en liten söt och behändig dator, när vi sålt den stoora fula och otympliga laptopen ;)

Då kommer vi till kapitlet surfkostnader.

Vi har ju ett telia bredbandsabonnemang hemma, och använder två datorer till att beträda internätet med. Så till själva grejen.

På sommaren flyttar vi ju ut till stugan, vanligtvis i början av maj då isen går och vi tar oss dit med båten. Nu iår och säkert kommande år blir vi ju "försenade" pga att Maken fiskar i sydligare vatten. Detta innebär att vi flyttar ut i slutet av maj och hem igen i början av september. Alltså är det bara drygt tre månader vi behöver ett mobilt bredband.

Är vi då sugna att betala i nio månader då det inte används? nej, det är vi inte för det har vi redan prövat ;)

Vi kan köpa datorn lös och fri, sen köpa till modem och abonnemang. Vi kan köpa datorn med abonnemang och få allt i ett paket, med väldiga kostnader som följd när man räknar ihop det hela.

Om vi förstod Telia rätt så kostar modemet runt en tusing.

Hm, då är ju frågan: Hur viktigt är det att ha internet på stugan?

Sug på den ni!

Tja, om somrarna så bor vi där, har något sämre med ström än hemma (har solpanel och vindkraft) och därför syr jag inte så mycket. Har inte lust att ha tv´n igång hela dagarna som sällskap pga blivande strömbrist och därför läser jag mycket.

Kul att läsa MEN också kul att blogga och surfar runt hos mina medbloggare.

Tufft val? ja, ganska.

Då finns en utväg, köp dator, modem och surfa för endast 39 kr/månad.. kanon, det tar jag.

Nej, sen tillkommer en avgift på 29 kr/dygn, men MAX 399 kr/mån..

Ja, tjena. Det var ju väldans billigt. Endast 1400 kr för en sommar. Tycker jag inte!

Varför är det så himla svårt att leva med dessa ständiga beslut? Ska jag eller inte? Vill jag eller inte? Bör jag eller bör jag inte? Varför, varför inte?

Får filura på saken. Grejen är ju att när man börjat önska sig något, kommit till själva beslutet att jag ska skaffa saken, då vill då jag ha den NU! Inte snart, inte sen utan NU.

Har ju redan börjat drömma om att sitta i soffhörnet, med lilla behändiga datorn (obs ej rosa!!) i knät, tekoppen nära och blogga/bloggsurfa *drömmer dregglandes*

Enkelt och samtidigt socialt..

Skit också.

Att jag fastnat i bloggträsket.

Jag som bara skulle prova ett tag, men som rätt snabbt fastnade i hur kul det är att skriva, läsa andras och bara vimsa runt i etern och i huvudet med hjälp av min och andras bloggar.

Fast vad säger jag? Jag tycker ju det är så kul! Jag tar tillbaka träsktänkandet. Det är väl bara att betala och se glad ut antar jag. För jag klarar nog inte att vara blogglös i sommar, ej heller att åka hem dagligen bara för att surfa..

Sååå.... smakar det så kostar det.

Fram med kosingen bara *konstaterar*

Jag röker inte, dricker inte (bara ett glas vin ibland), festar inte dyrt ute, shoppar inte kläder (såg ni hur fint jag undvek tyg och quiltgrejjer ? *listig*) och bränner inte upp pengar bara för kul..

Är jag inte värd en liten dator då? Och att kunna surfa?

Svaret kan väl inte vara annat än ett rungande JA?

Nää, skulle inte tro det va!

Härligt.

Fridens och Tjillevippen!

;)